Andningen
Du har kanske någon gång tänkt på att du inte behöver komma ihåg att andas in och ut, det sker helt automatiskt. Andningen pågår hela tiden, även när du sover. Det är inget du behöver styra över, du kan välja att hålla andan en stund men du märker snart att du måste andas. När du sover andas du långsamt och när du till exempel är ute och springer andas du mycket snabbare. Kroppen använder syre när den arbetar och ju mer kroppen arbetar, desto mer syre måste tillföras. Andningen är kroppens sätt att få syre från luften. Till skillnad från grodor, som andas genom huden, andas vi med våra lungor. Vi ska nu följa syrets väg in i kroppen och se hur lungorna fungerar.
Inandning
När du tar ett andetag är det lätt att tro att det är med munnen du suger in luften. Runt lungorna finns skelettmuskulatur och mellan lungorna och buken finns en stor muskel, som kallas diafragman. När dessa muskler drar ihop sig, lämnar de mer plats åt lungorna som utvidgas. Det bildas då ett lägre lufttryck inne i lungorna än utanför kroppen. Eftersom luft rör sig från högt tryck till lågt tryck, strömmar luft in i lungorna så att trycket jämnas ut, det är vad som händer när du tar ett andetag.
Syrets väg till lungorna
Luften strömmar nu in genom näsan och munnen och ner i luftstrupen. Om du lägger handen på din hals så kan du känna luftstrupen som ett hårt rör innanför huden. Luftstrupen ska fungera ungefär som en motorväg för luften, mycket luft ska strömma genom den på kort tid, därför har luftstrupen hårda väggar och en stor diameter. Luftstrupen delar sig i två mindre luftrör, som kallas bronker, som leder till höger respektive vänster lunga. I lungorna grenar bronkerna ut sig till ännu mindre luftrör, så att luften kan spridas i hela lungorna. Luften transporteras genom luftstrupen och bronkerna till lungblåsorna,vilka utgör själva lungan, eller lungvävnaden. Detta kan liknas vid ett träd där luftstrupen är stammen och luftrören är grenarna. Lungblåsorna sitter fast på luftrören på samma sätt som löven på trädets grenar.
Syreupptag
När luften är inne i lungorna binder syret till hemoglobinet, i de röda blodkropparna, för att kunna transporteras i kroppen. Detta sker i lungblåsorna vars utsida är täckta av små, tunna blodkärl, kapillärer. Syre är en liten molekyl och eftersom lungblåsornas och blodkärlens väggar är väldigt tunna kan syret lätt förflytta sig genom väggarna från insidan av lungblåsorna och in i blodkärlen, detta kallas diffusion. Syret följer sedan med de röda blodkropparna i blodomloppet till kroppens alla organ. När syret kommer ut till cellerna släpper de röda blodkropparna syremolekylerna, som via diffusion rör sig in i cellen.
I cellen bildas koldioxid, som är en restprodukt som bildas vid förbrukning av syre. Koldioxid är en liten molekyl och kan precis som syre lätt röra sig genom blodkärlens väggar och in i lungblåsorna. Kroppen gör sig av med koldioxiden vid utandningen.
Utandning
Vid utandningen bildas det ett högre tryck inne i lungorna än utanför kroppen. Detta sker då lungorna får mindre plats genom att musklerna runt dem slappnar av. Den koldioxidrika luften trycks ut ur lungorna.
